antipas har gjort uppror och satt sig på sne.
enda sen igårkväll efter brandlarmets tjutande o den efterföljande halvtimmen ute i snöstormen
har han hållt på o bråkat, pratat med stora bokstäver och haft sig. och jag fattar väl att han inte gillade det.
men så här tror jag aldrig att han har satt sig, alldeles nära diafragma, som ett bälte runt kroppen.
o knorrar och har sig, skickar en strålande smärta runt hela kroppen och försöker visa vem som bestämmer.
men skärp dig sa jag. jag har inte tid med att ligga på soffan o höra dig prata varje gång jag andas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar